Capybaran blev min favorit i Ecuador!

Jag åkte med Volontärresor till ett djurprojekt kallat Animal Rescue Center beläget i omgivningar som jag tidigare bara kunnat drömma om. Jag arbetade tillsammans med volontärer från olika delar av världen för att ta hand om centrets många djur och göra deras vardag dräglig. Djuren som kommer till centret har ofta en tragisk bakgrund som husdjur eller som turistattraktion i koppel utanför hotell och liknande. På centret skapas så naturliga förutsättningar som möjligt för dessa djur, som på grund av sin historia aldrig kan återvända till det vilda.

Som volontärer fick vi bland annat stimulera djuren - vi gömde mat, busade och försökte i möjligaste mån ge rovdjuren möjlighet att fånga sina byten själva. Djuren lämnas vid centret av den ecuadorianska miljöpolisen och alla djur tillbringar den första tiden i karantän för att undersökas. De djur som kan återvända till det vilda når aldrig själva centret. En spansk veterinär ledde vårt arbete och hennes kärlek till djuren gjorde mig alldeles varm!

Vi bodde väldigt enkelt i trähus, fyra volontärer i varje. Varmvatten och andra bekvämligheter fick vi klara oss utan. Men vad gjorde det när miljön var så vacker att jag ett flertal gånger var tvungen att stanna upp för att bara titta mig omkring och förstå var jag verkligen befann mig!

En typisk dag på centret kunde se ut så här:

08.30 morgonens runda för att utfodra djuren och städa deras inhägnader
10.30 övriga arbetsuppgifter utefter behov (allt från städning till att anlägga en damm)
12.00 lunch
14.30 rullande schema med uppgifter som att fånga gräshoppor till pygméaporna, fiska åt rovdjuren, städa toaletterna, hugga sockerrör med machete med mera
16.00 eftermiddagens runda för att utfodra djuren och städa deras inhägnader

I centret lever ett stort antal olika djur, bland annat ett flertal olika sorters apor, oceloter (ett kattdjur), sköldpaddor, fåglar, näsbjörnar och så klart mitt nya favoritdjur; capybara! Jag kände verkligen att jag gjorde skillnad under min tid på projektet och även om arbetet ibland var tungt var det aldrig svårt att känna sig motiverad. Min volontärresa var en fantastisk utmaning och definitivt den mest spännande resa jag har gjort!