you ghana miss me.

Hej! Ville bara berätta att om 5 veckor åker jag tillbaka till Ghana för att hälsa på min underbara värdfamilj, alla mina nya vänner och framförallt min älskade skolklass! Mina fina barn, kommer bli så underbart att få krama dem igen! Jag ska tillbringa hela sommaren där (juni - augusti) ihop med Johanna som jag blev vän med (hon var volontär i samma by som jag).Solen, värmen, maten, atmosfären, musiken, dansen, människorna. Jag älskar Ghana! Funderar ni på att åka dit, tveka inte! Åk Åk Åk!

kom hem till sverige för en vecka sedan. att säga farväl till min älskade skolklass, till alla underbara elever på skolan, till min värdfamilj och till alla nya vänner... det var fruktansvärt svårt. jag och johanna (min volontärkompanjon och högra hand) grät floder och det var extra smärtsamt att säga hejdå till barnen förstås.


jag saknar dem. jag tänker på dem hela tiden. jag har ringt madam D och har fått prata med barnen i klassen flera gånger, det är helt fantastiskt. de finns liksom där, bara ett telefonsamtal bort.

Oj. Det hander sa mycket. Sa svart att kunna beskriva allt. Man har skapat en vardag har i Ghana. En vardag full av gladje, skratt, nya vanner, SOL (hehe), kulturkrockar och en valdans massa getter.

Har nu bara tre veckor kvar i min by och hos min familj. Hos min skola och hos mina alskade elever. Hur ska jag kunna ta farval? Ni vet vem som kommer grata floder. Ehm...
Sen blir det nagra dagar i Accra innan flyget tar mig hem till Sverige. Kanns sa ofattbart. Nar jag gar in pa facebook sa blir jag ledsen arligt talat. Det ar sa mycket strunt dar, hur har jag kunnat tillbringa dagarna med att sitta inloggad dar och lasa om andras liv?

Min Anna for ivag vidare till sydafrika igar, sa nu ar jag ensam i byn. Anna ringde mig igar fran hostellet i Accra och berattade att hon hade traffat en svensk tjej.

- EMELIE, hon hade svenska pengar, och ett nummer av VeckoRevyn!
- Sa roligt! svarade jag.
- Nej! Jag blev galen! Vara svenska pengar ser ut som monopolpengar! Och VeckoRevyn fick mig att ma illa! Bara massa kandisar och mode och bloggar.. VEM bryr sig om det?


Ja, vad ska man saga. Det kommer bli nya kulturkrockar nar jag kommer hem.

Jag alskar mitt liv i byn. Jag alskar mig sjalv for att jag tog beslutet att genomfora denna volontarresa. Jag har fatt helt nya tankesatt, sa manga fina vanner, underbara upplevelser och en fin solbranna haha (forlat, var tvungen).

Jag sager det igen, gor det. Ak som volontar.
Och nar hemlangtan kommer, push yourself! For hemlangtan kommer, det ar naturligt. Ni ska bara veta hur mycket jag har langtat hem, jag hade en kort period. Sen gick det over i fullkomlig Ghana-karlek. Nu har jag sapass fa dagar kvar sa jag vet inte riktigt vart jag ska placera mina tankar. Later det bli en gigantisk kulturkrock. Det ska bli obeskrivligt fantastiskt att komma hem och krama alla mina nara och kara, och jag kommer vrala av lycka nar jag far ata oliver och ost och lax (min kropp skriiiker efter salt).

.. men jag kommer grata pa flygresan hem... och till fantastiska Ghana atervander jag, det finns ingen tvekan alls!

hej pa er! forlat, jag har inte bloggat har pa ett tag, men arligt talat har jag helt enkelt inte kunnat logga in haha! nu funkade det fint, so here I am!

veckorna flyter pa, tiden gar undan! eftersom jag inte trivdes som lekfroken for smabarnen (eller rattare sagt, jag ville inte sitta under ett trad i fem timmar och gora INGENTING).. sa bad jag om att fa byta klass. nu ar jag larare i en helt fantastisk klass pa 34 elever, arskurs 2. jag undervisar i matte, engelska, bild, idrott och naturkunskap, valdigt basic och "simpelt".. och himla roligt! jag arbetar ihop med deras larare, madam D. hon alskar mig. jag alskar henne, forutom de minuter da hon haller i sin trapinne (alla larare har varsin fruktansvard trapinne) och slar barnen. jag har ingen respekt for det overhuvudtaget. det vet hon om, jag har forklarat for henne lugnt och sansat hur det ligger till i sverige, att barnaga ar olagligt. hon tycker det ar valdigt intressant och tror verkligen att svenska barn ar tysta och snalla. ghananska barnen ar VERY STUBBORN and they don't like coming to school, that's why I punish them, forsoker hon forklara for mig. jomenvisst.  

utvecklingen gar dock framat! ar det jag som haller lektionen sa far hon inte sla barnen, hon BER mig om att fa sla dom, men jag sager sjalvklart nej.
i forrgar blev det lite drama. vi hade english reading och jag sitter ner med en pojke och laser en engelsk text. plotsligt borjar madam D sla en annan elev i ansiktet. han borjar grata och hon slar annu mer. han skyddar sitt ansikte med handerna men hon bara slar och slar, sen springer pojken langre in i klassrummet och hon foljer efter. han grater helt hysteriskt och plotsligt ballar jag ur. helt naturligt, om ni fragar mig. jag borjar grata som ett litet barn och ropar "STOP! WHAT ARE YOU DOING??!!" hon skriker att han ar olydig och att hon maste sla honom, nar hon ser att JAG grater blir hon jattenervos och sager "no no emelie don't cry, hahaha emelieeeee don't cry!" jag fragar henne vad pojken gjorde for fel. hon svarar "I asked him to go get books.. and he didn't know where books were, that's why I punish him!"... ursakta? jag var sa himla ledsen och hulkade fram "okey, well just TELL HIM where the books are and he will go get them! what you did right now was NOT just punishment, it was VIOLENCE for gods sake!"

herregud vad hon skamdes. dar stod jag och lipade, hon bad om ursakt, men jag bad henne att istallet be om ursakt till den stackars sonderslagna eleven.. och hon gjorde det!! det trodde jag faktiskt inte att hon skulle gora..

.. och vet ni vad? dagen efter detta hade hon inte ens med sig trapinnen till skolan! jag beromde henne, och under hela dagen slog hon inte barnen en enda gang, inte ens med sina hander. bra jobbat, madam D!


idag hade vi matte. barnen satt och smapratade och blev valdigt fnissiga, madam D skrek "see, emelie?? now they are misbehaving, that's why I want to punish them!!! they like talking, they don't like school", haha hon ville verkligen sla dom (hon hade dock varit duktig och lamnat trapinnen hemma idag ocksa)...

jag reste mig upp och sa "okey, watch this" och sen gick jag fram till ett bord, trummade hogt och ALLA barnen blev knapptysta och tittade pa mig. sa enkelt var det att fa deras uppmarksamhet... ingen misshandel har, inte.


kanske later jag kaxig i mitt inlagg.. oops, jantelagen, forlat. men arligt talat, jag ar valdigt stolt over vad jag lyckas astadkomma i min klass. i ghana ar aga fullkomligt normalt och det sker HELA TIDEN. jag har vant mig vid att se barnen fa orfilar och smallar pa smalbenen och tavelsudd i ansiktet.. det svider i hela kroppen pa mig, inte minst nar barnen verkligen borjar grata. jag tror inte pa bestraffning, utan pa beloning! jag har diskuterat detta varje dag med olika larare pa skolan, men de skrattar mest. de tycker det ar helt vansinnigt roligt att "polisen kommer och tar dig till fangelset" om du slar ett barn i sverige.

kulturkrock. en av manga.

tack for att ni laser. kram!

hej alla mina fina vanner! hur har ni det? har kommer en uppdatering fran ghana.

nej, det var inte malaria. hela byn sa ifran, sjukhuset maste ha fel. det vi hade var klassisk magsjuka. fast en rejal version. bade jag och anna har varit helt avtuppade hela forra veckan. tur att vi har varandra. nu gar vi pa ris-diet och ater lite i taget... haha.


i helgen var vi i cape coast med vara volontarvanner. ah vad jag alskar dom. vi ar en sa himla mysig grupp, inget krangel, inget gnall, bara skratt, gladje och omvardnad... jag och anna var inte riktigt pa topp i borjan av helgen, men alla ar sa omtanksamma och tar hand om oss.
vi checkade in i en jatteharlig bungalow precis vid havet. vi njot av sol, bad, kakum national park, regnskogsvandring och harliga kvallar tillsammans. igar (sondag) akte vi alla tillbaka till vara byar och familjer. jag & anna satt i taxin pavag hem till gomoa obuasi och jag ville bara lipa.. av lycka och tacksamhet. hahaha, jaa men ni vet ju hur kanslig jag ar! dels var jag bra i magen och madde saaa mycket battre. jag var pigg och glad och sen hade jag haft en sa fin helg med mina fantastiska volontarvanner, jag ar sa oerhort tacksam for att just VI valde att aka till ghana samma datum. det dar ar odet, och det ar vad jag tror pa. det ar helt sjalvklart for mig.

.. och det ar ocksa nagot man kan tanka pa om man funderar pa att aka som volontar. slapp alla sparrar. du kommer behova prata oppet om sjukdomar, bajs, kiss, svett, blod... du kommer vara osminkad, svettig... du kommer grata och skratta.. det ar bara att ge sig in i leken. hahah.

nu later jag bilderna beratta. hoppas allt ar bra darhemma! ta hand om er!! och an en gang, ni som laser detta och funderar pa att aka... bara AK! tveka inte! kom hit och upplev den magiska atmosfaren i ghana! precis som min volontarkompis jonathan sager.. "alltsa.. anda sen jag kom hit till ghana sa har min hjarna gatt pa stand by". hahhaa!

hej alla! malaria, malaria, malaria... jag fick diagnosen. anna fick diagnosen. for att gora en valdigt lang historia kort, sa.. blev jag och anna valdigt magsjuka pa olika satt (ni vill inte ha detaljer, tro mig). men vi mar bra nu, har fatt medicin och bra omvardnad (som sagt, vi bor hos varldens mest fantastiska kvinna).

ni behover INTE vara oroliga, vi mar fint nu och skrattar at allt, som vanligt.. hur manga ganger kommer jag upprepa att anna ar den roligaste volontar-sambo jag kunde fa? alskar henne!

jag alskar ghana. jag alskar att musiken spelas overallt, i byn, i taxin, i alla affarer, pa sjukhuset. far mig att le, ni som kanner mig kan ju forsta. i sondags blev jag o anna medbjudna till en gudstjanst, det var det coolaste jag nagonsin upplevt!! dans och trummor i 5 timmar. det var helt obeskrivligt, jag grat gladjetarar och hade konstant gashud.. och sa fick jag ju dansa, aaah lycka!!

jag har datorn full med bilder har, men det verkar inte fungera. synd. lovar att fortsatta forsoka, det blir ju sa mycket roligare da! ta hdnd om er!! kramar fran mitt alskade fantastiska ghana.

hej sverige! sadar, nu ar vi utplacerade pa vara projekt. jag och anna, varldens roligaste tjej, bor i GOMOA OBUASI hos varldens mest fantastiska kvinna. hon heter khadija och ar sa vacker och snall och fin och.. aah jag alskar mitt liv just nu! jag o anna har ett stort sovrum med stora sangar och ett skrivbord, en bokhylla.. en fantastisk flakt som kyler ner oss. underbart, jag vaknar om natterna och fryser, det ar en harlig kansla ska ni veta haha! i ovrigt svettas vi konstant. solen branner!

khadija ar i 30arsaldern och har en underbar son som heter zeini. han ar fem ar gammal. hans lillasyster heter rakiba och ar atta manader. vi ar kara i henne. finaste bebisen ni kan tanka er! khadija lagar frukost, lunch och middag till oss. tro mig, vi blir matta! galet mycket mat. till frukost idag fick vi havregrynsgrot, varsin stor brodbulle, en apelsin och en klase bananer. vi ater tills vi svimmar. ar sa glad att jag bor ihop med anna, vi skrattar hela tiden, hon ar den roligaste jag vet!

vi hade var forsta dag pa projektet igar. anna ar i baracken bredvid med sina barn, jag ar ihop med tre kvinnliga larare. vilken chock jag fick. jag ska vara arlig nu. hela min själ skrek NEJ, igar pa skolan. barnen star uppradade pa skolgarden innan dom far ga in i klassrummet. sen kollar lararna om dom har borstat tanderna. har dom inte det sa far dom en ordentlig small med en trapinne, tank er ett ridspo typ.. i ansiktet, pa handerna, over axlarna.aven om jag visste att det skulle vara sahar, sa blir man jaattechockad nar man star bredvid och ser pa. vidrigt var det. nar lektionen val borjade blev det varre. barnen fick stryk "hela tiden" enligt mig, men kanske fullt normalt for dem. det ar svart att beskriva sahar pa en blogg.

hej! nu ar vi har. det ar pa riktigt. jag har varit har i tre dagar och har redan sa himla mycket jag vill beratta. vet inte hur jag ska borja. vi ar i alla fall 7 svenskar, 2 tyskar och en tjej fran schweiz. vi bor pa ett hostel och underbara fina TINA ar allas var big african mommy. ni som laser det har och funderar pa att aka som volontar till ghana: GOR DET! att fa lara kanna tina ar vart sa mycket, hon ar sa himla fin och omhandertagande.

vi ater god mat (ris och kyckling), massa frukt (vattenmelon, ananas). igar akte vi till stranden for en kort trum- och danskurs. ni som kanner mig forstar nog att jag var valdigt valdigt lycklig. ah det var sa underbart att fa dansa igen! sen badade vi i de enorma vagorna. harligt! vadret ar valdigt varmt. skont!!

idag har vi gatt pa marknad inne i accra (ghanas huvudstad). darefter var det middag pa en restaurang. vi at "kryddat" ris. och DET var kryddat! forestall er att ni smorjer in hela tungan i wasabi. typ sa. jag & anna drack vatten som galningar... nagot so visade sig vara lite.. hmm..  klantigt. eller faktumet att vi inte besokte en toalett innan bilfarden hem, DET var klantigt.

i bilen hem ( en timma tar det) blev vi kissenodiga. sa kissenodiga. det gar inte att beskriva. men jag ska forsoka.. hela kroppen sved, jag hade sa himla ont, jag grat nastan..  och var pavag att bara slappna av och kissa ner hela bilen. japp, sa illa var det. men jag lyckades halla mig hela vagen hem (jag vet inte hur det gick till.. tydligen finns det en gud). behover jag forklara hur ont det gjorde att kissa? hahaha. det dar gor jag aldrig om.

var bil ar en minibuss, sk "trotro". alla borde testa att aka i en trotro pa dessa afrikanska vagar. det skumpar. som en jattelik studsboll. och vi bara skrattar. japp, dar sitter vi och skrattar. i en skrotig minibuss utan balten.. fantastisk upplevelse =)

jag alskar det. jag alskar ghana. alla ar verkligen sa himla trevliga och glada, maten ar god. i overmorgon ska vi koras ut till vara projekt & vardfamiljer. jag & anna ska bo i samma familj!

bilder kommer. nasta gang ska jag ta med mig minneskortlasaren till internetcaf'et, sa ska ni fa se allt det vackra!

en s'rskild halsning till mina ICA-kompisar: har anvander man inte lastpall eller RC. har lagger man ALLT pa huvudet och balanserar. ja, ALLT. jag ar sa imponerad! ni ska fa se bilder, som sagt!

kram!

På söndag flyger jag ner till Ghana, västafrika. Jag kommer bo i Obuasi och jobba på en skola i tre månader. Här kan ni läsa min volontärblogg som kommer uppdateras vid de tillfällen då jag får tillgång till internet (när jag får det, är omöjligt att svara på, haha!).

För att ge er en kort (ska försöka iaf haha) bakgrundshistoria, så säger jag Hej! Jag heter Emelie och bor på sveriges västkust. Jag är född 1987 i skorpionens tecken. För snart 3 år sedan drog jag med en kompis till en "prova på dans"-kväll på medborgarskolan. Mest som en kul grej. Vi fick prova flera olika danser, blev lite extra nyfikna på västafrikansk dans och anmälde oss till en nybörjarkurs. Det var där det började. Jag fastnade, och sitter fortfarande fast.

Dansen, musiken, rytmerna gav mig (ger mig!) en obeskrivlig glädje, livsglädje. Min danslärare hade (har!) den härligaste energi en människa kan sprida. Jag blev alltmer intresserad av dansen och kulturen och ja... för att nu få den här bakgrundshistorian kort, så.. är det här jag är idag. Påväg till västafrika.

Så nu nyper jag mig i armen. Jag ska till Ghana. Jag kan inte beskriva hur mycket jag har längtat efter detta. Jag vet att jag kommer älska det. Energin, glädjen, kulturen. Jag vet det. 

Vi säger väl så, sålänge då. Lovar att hålla er uppdaterade så gott jag kan!

HUR packar man smart inför tre månader i afrika? börjar bli irriterad och grinig nu.