inAfrica

Har har jag suttit och inte skrivit pa min blogg i ca 6 veckor - illa, illa! Det har hant lite grejer vill jag lova som nagon kanske har noterat sa star det hemresa 10/12-11 pa min bloggbeskrivning , de vart lite andrat nu. Ny preliminar hemresa 5/2-12.

Jag lovar med allt att jag ska forklara detta spektakel nar jag har mer tid sa aven beratta om RWANDA och Kigali (varldens mest underbara stad), Dar Es Salaam, Lushoto och adoptionen av Amani och nar min finaste bebis Marki fyllde 2 ar.

Forlatforlatforlat for en mycket sen uppdatering om safarin! For snart en vecka sedan kom vi tillbaka fran var safaritur! Jag akte med 5 andra svenska tjejer: Malin, Sandra, Rebecka, Frida och Lisa. Gick till ungefar lite sahar:

Dag 1:

Igar akte jag och petra in till arusha for att hitta skolmaterial till barnhemmen och centrarna for de sponsringssummor som kommit in. Det var valdigt svart och rorigt att hitta nagot over huvudtaget men till slut hittade vi med mycket fantasi material for en skapardag for de mindre barnen. STORA pappersark och massor med pulverfarg. Alla barn ska fa mala med saval hander som fotter, kinder, oron och allt vad man kan komma pa. Vi lovar att detta spektakel ska dokumenteras! :D

Vi inhandlade aven modellera, snoren, glitterpennor, sapbubblor osv.

Sa idag bestamde jag mig for att om man inte har kunnat ga till jobbet pa en vecka sa ar det dags att ga till doktorn! Sa projektet rullade igang och min vardpappa ringde till ett narliggande sjukhus och fick en snabbtid till mig. Jag far smatt panik over att jag ens maste ga till ett sjukhus och drar med en av mina volontarsystrar Petra och vardpappan skickar i sin tur med sig sonen Dio for att allt ska ga ratt till. Spand och nervos som fan, mest over att behova bli undersokt pa ett sjukhus har, gar vi sedan till sjukhuset. En valdigt tregvlig lakare tar emot oss och Dio ser till att allt gar ratt till och vantar utan for. Jag rabblar upp det ena och det andra och lakaren borjar prata om Malaria... panik! men inget i varken hals eller ora ar fel sa ivag med mig till blodprovtagning. hjalp! jag och petra gar in i ett ganska rent rum dar lakarna forgaves forsoker hitta blodadrorna i mina armar (som vanligt) och de kommer instormande fler och fler lakare for att skratta at detta spektakel. det slutar med att jag far ta i ovansidan av handen, ganska obehagligt maste jag saga. ut i vantrummet igen dar de nu har anlant en hel flock masaiier haha och allting ar sa lustigt att jag skrattar at nastan allting. tillbaka in till lakaren dar jag inte har malaria eller nagot annat konstigt afrikanskt och de hela skylls annu igen pa bieffekterna av Malarone... GAH!

Petra och jag komj fram till att detta ocksa kan bero pa jarnbrist och jag ar nu pa en utomordentligt komplicerad jakt pa jarn i usa river...

Den yngsta klassen jag nagonsin har sett, ca 30 barn mellan 3 och 4 ar i ett rum pa ca 12 kvadrat skriker siffrorna 1-50. Daycarecenter ar nog den mest mystiska uppfinning jag nagonsin sett... Ordet dagis/forskola tror jag inte  existerar har barn mellan 3 och 6 ar gar i skolan och motsvarar ungefar klass 0-3 i sverige - innan de ens borjar skolan "ska" de ha lart sig massor! Som sedan de maste lara sig en gang till i primaryschool. myskomysko.

Sponsring! Mina kara damer och herrar, vanner och massa andra - det finns sa mycket som hade gatt att andra pa har  med pengar som inte betyder mer en nagra latte fran espressohouse i sverige... Jag har hand om sponsring av barnhem och sa aven fadderskap i arusha omradet - en mer personlig kontakt!! Pengar behovs just nu till MAT, VATTEN och SJUKHUSAVGIFT.

Idag vart vi och lyxade till oss pa ett svindyrthotell dar vi badade i deras pool (typ det enda vi hade rad med)! Typ en kvart med bil upp mot Mount Meru lag ett helt sjukt femstjarnigt hotell, mitt i ingenstans nastan! Och vi badade i poolen och solade pa fina solstolar och latsades for nagra timmar att vi var pa chartersemester och snart skulle ga upp pa hotellrummet och duscha, byta om och sen ga ut pa nagon av alla tusen turistrestauranger. Men nar vi tog bilen tillbaka sag vi alla kontrasternas olika faser, helt sjukt. Afrika ar sa vackert, jag alskar det, man blir lite for van vid naturen har och tar den nast intill for givet men ibland chockeras man av naturen och omgivningen har. 

Igar var jag pa sjukhuset med nagra av barnen. Vi var fem volontarer och ansvarade for varsen av barnen. Sjukhuset gar inte pa langa vagar att jamnfora med sjukhuset i Sverige... Jag satt och intalade mig sjalv flera ganger "de vet vad de gor, de vet va de gor". Men samtidigt vet jag inte riktigt om jag litade pa det. Alla fem barnen vart negativa for hiv (yeey) och inga storre skador forutom nagon slags "lindrig hosta" hos en av barnen som da fick pencilin. Besoket pa sjukhuset tog lite over 3 timmar - for nagra enkla test och vanlig undersokning. Att tranga in sig i en daladala med en 5manader gammal bebis i famnen var ocksa de en ganska rolig upplevelse i sig och blev for forsta gangen kallad "mama"... Spannande, spannande.

Igar fick jag reda pa att tva av de projekten som de andra svenska tjejerna ar pa varken har pengar till mat eller vatten. Barnen ater mestadels majsgrot (gova fran en fd volontar) och tjejerna som ar dar nu har aldrig sett barnen dricka vatten overhuvudtaget. Samtidigt som skolan som de andra tjejerna ar pa inte har tillrackligt med skolmaterial till alla barnen. Pratade med vdn for Arusha Volunteers och fick tillgang till en summa pengar sa till helgen blir det pennjakt i Arusha och forst och framst vattenbaring for mig idag, en stracka pa ca 3km.. onska mig lycka till, hoppas jag inte dricker upp allt vatten pa vagen.

Idag har jag varit pa olika projekt for att hjalpa de nyanlanda volontarerna fran volontarresor till ratta! Det gick mycket bra. De hamnade pa tva olika projekt - ett daghem med skolundervisning och ett barnhem med skolundervisning. Dessa projekt har valdigt daligt med pengar och finansieras endast med hjalp av volontarer och privata donationer. Jag har fatt i uppdrag att hjalpa till med sponsring via Arusha Volunteers hemsida och bilder kommer att komma upp dar med mer information om barnen, barnhemmen osv. Jag kommer aven att skriva en blogg dar pa engelska och snart ska jag ha in en insandare i Arusha Times - tidning - om hur det ar att vara volontar och hur jag har kant infor projektet osv - lankar till allt detta nar det ar klart!

Idag har jag bekantat mig med en frammande kansla - jag ska lamna Tanzania SNART! Okej det ar ca 2 manader kvar men en sak vet jag helt sakert, jag lamnar landet for att kunna komma tillbaka! Aven om allt har ar upp och ner och vissa ganger mar man seriost forjavligt sa ar medmanskligheten och karleken har ett under - det ar nastintill omanskligt vackert och jag blir forundsam och jag avundar dem, beundrar dem, for aven om folk inte har sa gott om pengar har sa ar de rika pa nagot som vi hemma i vastvarlden aldrig riktigt upplever - medmanskligheten och karleken.

Forsta storre uppdraget som anstalld pa Arusha Volunteers - koordinator och kontaktperson for nya volontarer - paborjat!

Sa idag kom de nya volontarerna via Volontarresor till Arusha och Usa River dar vi bor! 5 stycken mycket trevliga tjejer, tva  av dem bor i var vardfamilj och tre stycken bor tvars over gatan. Det kandes nastan som om jag precis kommit sjalv nar jag gick runt och berattade for dem om olika stallen osv. Alla verkar trivas bra och har kommit fram sakert, imorgon blir de tvatt och lang internettid - ett battre blogginlagg utlovas..

Att vara stark fast man egentligen inte orkar ar oandligt svart. Denna veckan har vaarit minst sagt jobbig for mig, jag har kannt mig dalig fran och till sen i fredags och ar plotsligt sa himla trott! Jag orkar inte riktigt nagonting och de kanns som om typ hela varlden plotsligt blev gra. Blev lite likgiltig har borta och de skrammer mig lite - svara saker som man egentligen tar till sig marker jag knappt av och smasaker som ar helt ovasentliga kan fa mig att vilja ge upp.

Och jag ar trott pa att vara stark och visa styrka, det ar min tur att sitta i nagons kna och kanna mig trygg. Jag vet att de kommer kannas battre om ett tag igen men ibland vill jag bara aka hem till Sverige och satta mig i soffan och folja alla smadaliga komiska serier som gar pa kvallarna. och ata NACHOS och SWEET CHILI SAUCE - latsas aatt ingenting har hant med andra ord. Nej usch som jag later, riktigt sa har illa ar det faktiskt inte, jag ar bara  sa himla trott och hoppas att de snart gar over. Langtar efter en semester pa zanzibar - hade varit skont att rent utav smygstarta med den NU! ^^

Och sa var det sondag igen! Usch som tiden gar!

Igar var jag i Arusha med nagra andra volontarer, det var roligt! Staden ar ganska rorig och jag hittar ALDRIG , valdtigt sknt att ha sallskap just av den anledningen.. Vi va pa en masai-marknad och inhandlade bade det ena och det andra! Vi var ocksa pen restaurang och jag at RIKTIG MAT pa restaurang!! (= inte friterad snabbmat, som finns pa de flesta restauranger). Vi var ocksa i mzungoheaven - SHOPRITE! (mzungo= vit manniska) shoprite var ungefar som ett mellanstort ica hemma i sverige - med andra ord en mataffar! :D Dar fanns det nastan det man ville ha.. haha men saker som applen, frukt, harinpackning(mitt har  ser ut som ett skatbo!), popcorn och morkchoklad! Bakom shoprite ligger en liten minivarld for mzungos - cafeer och sma butiker, sportsbar osv. Vart rent ut sagt forfvanad over att se sa manga vita manniskor pa samma stalle!

Och sa var det dags for vaccinationer aven for barnen i tanzania! Idag holl jag gloria, snart 2 manader, nar hon fick vaccin i bade armar och ben ( med en laskigt lang nal!) det var hemskt nar hon blev ledsen :/

For ovrigt har dagen gatt ungefar som jag beskrev  den innan forutom - jag borjar vanja mig! - sa himla harligt jag saknar inte langre smasaker som espresso house, och borjar mer tanka att e kommer bli sa hemskt att lamna detta nar jag aker hem! samtidigt vill jag komma hem och lagom till lucia och jul - mysigt!

Onsdag ar min sovmorgonsdag! :D Da gar jag till gymmet pa morgonen, sedan hem och duschar och ater frukost och sen till internetcafe och sist till jobbet. Annars ser en vanlig dag ut ungefar sahar:

07.00 Jag gar upp! Eller ja nastan i alla fall, klockan ringer och jag borde ga upp.

och da var 20% av min resa gjord.. Kanns konstigt. Denna veckan har varit ganska jobbig - barnens historier har spokat framfor mina ogon och jag har haft svart att fokusera. Det ar jobbigt att ta del av en verklighet som ar sa annorlunda mot ens egen, det ar jobbigt ibland och mitt bland denna forvirring langtar man hem. Eller efter lite trygghet, en glimt av att "min egen verklighet" finns kvar dar ute nagonstans och att man kan atervanda till din. Ibland vill jag nastan aka hem och kolla efter sa att inte allt har forsvunnit!

Torsdag och fredag fylldes av massor av tid pa barnhemmet med de sma bebisarna som (tyvarr) har lagt in en vana av att spy pa mig... Inte bebisrap utan liksom en lite mer vuxenvarriant (har ingen aning om varfor jag beskriver detta sa detaljerat.. haha) vilket resulterade i att jag blir tvungen att tvatta alla mina byxor samtidigt vilket kommer att orsaka kris nasta vecka eftersom jag antagligen inte har nagra byxor varken mandag eller tisdag pa grund av att de intte kommer ha hunnit att torka! (i-landsproblem?)

Har inte kunnat skriva pa lange for internet och elektrisiteten har verkar aldrig sammarbeta.. Men nu har jag en liten stund iaf.

Jag har blivit "anstalld" i Arusha Volunteers! Ska aka runt och kolla och godkanna olika projekt med direktoren for Arusha Volunteers och vara typ som en kontaktperson for nya sveska volontarer. Det ska bli mycket roligt och de ska verkligen bli harligt med omvaxling ibland, brukar latt fa lite smatt panik nar jag ser ett oandligt langt monster i min vardag - laskigt.