Allt finns pa min resedagbok ocksa men den ar lite trixig att komma in pa sa nu skrev jag in allt har ocksa.

5 OKTOBER 2011.

Tjenare, har nu varit har ett par dagar, kanner mig faktisk ovanligt lugn. Vet inte om det beror pa att Malaria pillret borjar kicka snett for mig eller om jag borjar komma in i den
mañana mañana stilen som folk har har.

For det ar lite sa som folk lever har, dom ar kanslosamma men lever i nuet och samtidigt valdigt oblyga och charmiga over lag. Dom ar valdigt farsinerade av oss vita och tittar hapet nar vi gar forbi. Manga halsar.

Igar var vi i Accras storsta maknad, det tog kanske tva timmar att komma dit fast an att vi sjalva ocksa bor i Accra, detta beror pa en kompination av att vagarna ar helt sjukt daliga samtidigt som det ar koer overallt.

Jag bor just nu tillsammans med med typ tio tjejer, en gammal man och en aldre kvinna pa ett hostle. Jag delar rum med mannen, som heter Jan och ar sjuttio ar och ska jobba pa en journalistbyra. Alla ar svenskar. Imorrn sa ska jag ut till projektet.

Folk har ar inte rasistiska mot vita, tvart om sa ar de som sagt valdigt farsinerade, de gillar dock inte att man fotar dem utan deras tillatelse. Och om de ar nagot de inte gillar sa sager dem till.

Vad man sjalv gor nu ar att man oppnar ogonen kan man saga. allt ar en ny syn. Nastan som att vara nyfodd. Ogonen fosoker snappa upp sa mycket som mojligt samtidigt och vid slutet av dagen ar man helt slut och gar bara och lagger sig.

Det ar lite som att se pa en film, man tror inte att saker och ting ar pa riktigt, men samtidigt sa svarar filmen tillbaka.

Igar var vi ocksa pa ett souvernirstalle. Det var ganska sjukt. Sa fort man kom dit kom forsaljarna fram till en och borjade snacka, om man gick forbi deras butiken sa tog dom tag i ens hand sa att man nastan fick slita sig ur dem.

Dom forsoker lura en ganska mycket sa man far pruta sig ner till iaf 4 ggr mindre en vad deras ursprungspris ar. Jag var ganska bra pa pruta, fick ner alltting runt 4 ggr mindre. Men forsaljarna sag inte glada ut nar de hade salt sin grej till mig, vilket var ett javligt bra tecken. :)

Folk har ar ganska korta sa jag ar ganska lang:) eller iaf over medel, daremot ar manga av dem ganska breda.

Folk sager att folk har ar sa vackra, men jag tycker inte tjejerna jag har sett ar sarskilt snygga hittils. De flesta ser typ ut som huvudpersonen i damernas dektevtivbyra.

Pa vart vandrarhem har de pa en radiokanal som pratar politik hela dagarna. De ar ganska mycket debater pa radion. Den later ungefar som den i folkmun i Rwanda kallade Radio Machete, som spred propaganda mot tutsier under folkmorden. Den som sett Hotel Rwanda vet.

maste dra, skriver mer senare