Volontärbloggar

Hej! Ville bara berätta att om 5 veckor åker jag tillbaka till Ghana för att hälsa på min underbara värdfamilj, alla mina nya vänner och framförallt min älskade skolklass! Mina fina barn, kommer bli så underbart att få krama dem igen! Jag ska tillbringa hela sommaren där (juni - augusti) ihop med Johanna som jag blev vän med (hon var volontär i samma by som jag).Solen, värmen, maten, atmosfären, musiken, dansen, människorna. Jag älskar Ghana! Funderar ni på att åka dit, tveka inte! Åk Åk Åk!

Projektarbete

Vi har varit i Ghana den 22/1-26/2, det är något av det bästa som hänt oss. Vi jobbade på ett barnhem som heter Helping Hand och vi vet att det är ganska många som varit där. Har ni varit där får ni gärna skriva en komentar för vi har nämligen en grupp på Facebook som uppdateras av information av människor runt om i världen som är på just Helping Hand.

Vi saknar barnen så himla mycket. Det gör ont, det gör ont att vakna, att vakna utan att få vara i barnens närhet. Att veta att dem sliter varje dag, det är inte rätt.. När vi lever vårt "lyxliv". Vi kommer definitivt åka dit igen, kanske nästa år.. Eller är det dags att besöka ett annat ställe? Att åka som volontär är det bästa man kan göra. Tveka inte en sekund. Att åka som volontär är så himla bra för du hjälper till så himla mycket, samtidigt som du får upptäcka ett nytt land, en ny kultur och nya människor. Gud man kan bara älska det.

kom hem till sverige för en vecka sedan. att säga farväl till min älskade skolklass, till alla underbara elever på skolan, till min värdfamilj och till alla nya vänner... det var fruktansvärt svårt. jag och johanna (min volontärkompanjon och högra hand) grät floder och det var extra smärtsamt att säga hejdå till barnen förstås.


jag saknar dem. jag tänker på dem hela tiden. jag har ringt madam D och har fått prata med barnen i klassen flera gånger, det är helt fantastiskt. de finns liksom där, bara ett telefonsamtal bort.

Har har jag suttit och inte skrivit pa min blogg i ca 6 veckor - illa, illa! Det har hant lite grejer vill jag lova som nagon kanske har noterat sa star det hemresa 10/12-11 pa min bloggbeskrivning , de vart lite andrat nu. Ny preliminar hemresa 5/2-12.

Jag lovar med allt att jag ska forklara detta spektakel nar jag har mer tid sa aven beratta om RWANDA och Kigali (varldens mest underbara stad), Dar Es Salaam, Lushoto och adoptionen av Amani och nar min finaste bebis Marki fyllde 2 ar.

Jambo!:) Igår kl tolv på natten kom jag hem igen. resan från Tanzania gick jättebra, inga direkta förseningar eller krångel. Känns gott att vara hemma igen men på samma gång lite vemodigt..Jag saknar människorna jag lärt känna i Matanana o Zanzibar men vi får hålla kontakten via facebook och ibland på telefon. Något som jag oxå saknar är tiden runt elden i Matanana på kvällarna, där vi alla i storfamiljen, volontärerna satt och åt kvällsmat och pratade om ditten och datten.. Jag saknar bönen och sången innan vi skulle börja äta kvällsmaten..:) Detta är verkligen ett minne och erfarenheter och härliga människor som jag kommer att bära med mig för alltid. Naku penda everyone!(jag älskar er allihopa)

Efter tiden i Matanana åkte jag, Frida, Lina, Anna och jessika till Zanzibar och jag stannade från 26/11-7/12. Den 30/11 kom Alex min älskling och våra kompisar Martin och kicki. På Zanzibar var det enbart semester, vi besökte slavemarket i Stonetown. Där finns ett ställe där de förvarade slavarna tills de skulle säljas på marknaden, det var fruktansvärt att se ca 75 personer tryckte man in i ett litet rum med lågt tak och sina behov fick man göra på golvet. Jag kan tänka mig den stanken och det fruktansvärda att ligga ihoptryckta så att man nästan kvävdes vilket oxå många gjorde eller dog av svält. På platsen har en kvinna gjort ett monument av hur slavarna stod fastkedjade i väntan på att bli sålda. Monumentet var människor i sten som hade kedjor runt sig som sägs vara kedjor från den tiden och de uttryck hon hade fått till i dessa människors ansikten var talande..sorgsna, rädda, matta och känslan av maktlöshet...Sedan på platsen fanns en jättefin kyrka som gjorts till minne av befriandet av slavarna.

ONSDAG 1 DECEMBER 2011

Jassa, nu ar det sista dagen, klockan 23.00 ikvall sa far jag ivag till Amsterdam och sedan vidare hela vagen till Stockholm.

For exakt 2 veckor sedan sa avslutades mitt projekt. Sedan pa Fredagen akte jag till Cape Coast och bodde pa ett hotel som hette Hans cottage. Det var ett hotel som var byggt pa ett litet trask dar det bodde runt 40 krokodiler. Jag stannade dar under hela helgen med tva svenska tjejer som jag hade traffat har.

Det var ett ganska nerganget hotel men ganska ballt, hann med att klappa en krokodil. Mycket mygg var det ocksa, pga trasket.

Danny: So don’t tellme...you’re here to make a
difference? Huh?

Maddy: And your hearto make a buck?

Daddy: I’m hear for a lack of a better idea.

Maddy: That’s a shame.

Danny: Not really. Peace corps types only stay
around long enough to relize they’re not
helping anyone. government: only want
to stay in power until they’ve stolen
enoughto go into excile somewhere else
and rebels, well they’re not sure they
want to take over, otherwise they’ll
have to govern this mess. But, t.i.a., Righ t
m’ed?

M’ed: T.i.a.

Maddy: What’s t.i.a.?

Danny: “this is africa”, huh?

Maddy: Right.

- Konversation mellan Danny Archer(Leonardo di Caprio) och Maddy Bowen (Jennifer Connoly), Blood Diamond,(2006)

Lordag 19 NOVEMBER 2011

12 NOVEMBER 2011

Nick

ONSDAG 2 NOVEMBER 2011

onsdag 2 november 2011 Akroso, Ghana

ONSDAG 19 OKTOBER 2011

Nu har jag snart varit har i 3 veckor men jag kan inte annu forsta att jag faktiskt ar i Afrika.

Nagot som borja ske dock ar att man inte blir forvanad av saker och ting. Folk som brakar oppet,framlingar som sager hej, folk som helt plotsligt bildar en grupp och borja sjunga, ja allt mojligt.

ONSDAG 12 OKTOBER 2011

Efter introduktionsveckan i Accra dar jag fick traffa massa volontarer plus att jag fick lara mig massa om Ghana sa reste jag ivag till mitt projekt.

Staden jag bor i heter Senya Beraku, en liten by vid kusten som har 50 skolor och 50 kyrkor fick jag veta idag, massa olika frikyrkor och en klass per skola.

Folk roppar och hejar pa en vart man en gar, det ar valdigt svart att vara anonym, dom tycker att man ar jattespannande .

Allt finns pa min resedagbok ocksa men den ar lite trixig att komma in pa sa nu skrev jag in allt har ocksa.

Varit har i Ghan i drygt tre veckor nu.Tden gar verkligen fort. Det ar forst nu jag borjar vanja mig vid varmen och borjat fatta hur jag ska ta mig fram har i staden. En sammanfattning sa har langt: Ghana ar mycket! Stora kontraster mellan  fattiga och mer valbestallda, likasa stora kontraster mellan stad och landet. Det ar enormt att  se den Afrikanska naturen med palmer, papayatrad, mangotrad, bananplantor mm. Jag har akt de lokala bussarna “tro-tro” med allt vad det innebar.    Taxibilarna gar i  skytteltrafik har i stan. Det finns sakert 1000 stycken. J. Jag har besokt en gudstjanst i en gospelkyrka, varit pa en begravning,  just sant man gor som turist, eller hur? Faktiskt en upplevelse bada sakerna. Bade  I kyrkan och pa begravningen var det  mycket sang och musik.  Jag har traffat och pratat med manga manniskor. Jamfort vara lander , hur samhallssystement  fungerar,- eller inte fungerar -hur skolorna funger, sociala system – i den man det finns nagra . Forutsattningarna ar olika, men jag slas av hur lika vi manniskor anda ar. Vi vill i stort sett samma saker, ha ratt till en trygg uppvaxt, skolgang, fa ett bra job och bilda familj. Inga konstigheter alls! Barnen i skolan leker samma lekar har som i Sverige, fotboll, basket, hoppar hopprep, mm. De brakar och jagar varandra pa rasterna ocksa J! Barnen har vill ocksa bli, doktorer, sjukskoterskor, pilot, larare, samma som  barn i vilket annat land som helst. Skolsystemet har ar annorlunda an hos oss, forutsattningarna likasa! Har far de betala en skolavgift, betala for bocker, pennor och  skrivmaterial de behover for att kunna studera.  Manga foaldrar har inte rad med bocker, eller sa finns det inte till alla, sa manga far dela bok med bankgrannen. Eller grannarna kanske jag ska saga, har sitter de ofta tre och tre  vid en bank.

Foraldraledighet existerar i  den benamningen att  du som kvinna har ratt att vara hemma fran jobbet i 12 veckor i samband med barnets fodelse.  Kvinnan kan vara hemma max 6 veckor fore nedkomsten och 6 veckor efter att barnets fotts. Inga pengar  under tiden forstass...Inga barnbidrag heller...

Det tar tid att blogga... har inte så jättemycket sånt över : P Men här kommer ett halvhjärtat försök! Bilder är ju faktiskt alltid skoj att se på : )

Jao... vart ska jag börja? Idag är femte dagen här i Kenya och jag kan inte säga annat än att jag älskar det. Det är människorna som gör det, helt klart. Jag har träffat några av dom häftigaste människorna i mitt liv här och jag har varit här mindre än en vecka. Man undrar ju vad som väntar en :)