Reseberättelse från Brasilien

Elin volontärarbetade med jaguarer i Brasilien

380943_10151417294063994_1881482939_n (1)

Jag har, genom att åka på olika resor via Volontärresor, lyckats hitta mig själv och jag har fått en helt annan syn på världen. Jag är sedan innan ganska resvan men att åka till en annan kontinent för att arbeta och hjälpa till där det behövs är en helt annan femma än att åka på semester någonstans.

Jag älskar att jobba med djur, därför har jag endast varit på projekt där djur är huvuddelen. I mars 2013 åkte jag och min kusin till Brasilien för att besöka projektet Jaguar Breeding Ground. När vi anlände till projektet insåg jag hur hårt bevakat det var. Det var inhägnat och det satt övervakningskameror i de flesta hörn. När vi gick rundturen bland alla djuren förstod jag varför; här finns allt från sengångare till jaguarer och papegojor till apor. Det är fina, värdefulla, majestätiska djur som i första hand fortfarande är vilda, och vi fick privilegiet att få jobba nära inpå dessa redan första dagen. Ingen som inte var välkommen kunde komma innanför portarna vilket gjorde att det kändes väldigt tryggt inne på projektet.

En vanlig arbetsdag såg ut ungefär såhär:

Jobbet börjar klockan sju på morgonen, då förbereder man djurens mat och beroende på vem av arbetarna man får hjälpa den dagen så får man skära frukt eller kött. Sedan går man en runda där man städar i djurens inhägnader och ger dem maten, ända fram till lunch. Efter lunchen är det samma visa igen men då får man gå en annan runda istället, och lära sig nya saker.

När jag skriver det såhär så kan det låta långtråkigt, men jag stannade i 4 veckor och jag var inte uttråkad en sekund! Att få jobba med i djur från regnskogen är en upplevelse jag kommer att ta med mig i resten av mitt liv. På kvällarna blev det mörkt väldigt tidigt så vi brukade laga middag och sedan kolla film resten av kvällen.

Det finns ett antal arbetare som jobbar på projektet. Deras engelska-kunskaper är inte mycket att hänga i granen men på köpet får man chansen att lära sig lite portugisiska! Att de inte kan prata engelska är ingenting man behöver oroa sig över, då de är vana vid att arbeta tillsammans med utländska volontärer. De är mycket varmhjärtade och öppensinnade och varje morgon när man går ner till köket möts man av massa leenden och skratt!

Djuren som finns på projektet är där på grund av att de blivit skadade eller kanske övergivna och inte kan klara sig själva i det vilda. Vårt jobb är då att ta hand om dem tills de känner sig starka nog att kanske kunna återvända. De flesta är för det mesta fortfarande vilda, men sedan finns det dem som tagit sig till människans närhet alltför mycket. Man får känna kärlek på samma sätt som från sin egen hund eller katt, bara det att denna katten är en jaguar och istället för att klia en tam hund bakom öronen är det en tvättbjörn. Dessa djur kommer sorgligt nog aldrig få komma ut i det vilda igen, då det kan vara en fara för dem själva, eller för oss människor. Det är tråkigt att tänka att de troligtvis kommer att få spendera resten av sitt liv i en inhägnad, men det känns ändå bra att man kan vara där då och försöka göra det livet så bra och tryggt som möjligt!

På helgerna åkte vi in till staden Curitiba, som ligger ungefär 30 minuter från projektet. Där kan man shoppa, äta gott och övernatta på ett rekommenderat hostel nära centrum där man kan träffa andra backpackers och besökare.

Jag rekommenderar såklart detta projekt till er alla, ny som van volontär. Man blir oerhört bra omhändertagen och att få jobba med djur som jaguarer, vildkatter och massa olika sorters apor är en chans jag tycker alla ska ta. Att åka till Brasilien var självklart väldigt nervöst men jag har aldrig ångrat det.

Till dig som väljer att åka; lycka till! Och ta med mycket myggmedel.

Besök oss i centrala Göteborg